Bildgalleri - Bergmästargården

Bergmästaren hade åt sig anslaget boställe, beläget i Filipstad, delvis bestående av därtill avsatt kronojord med ett särskilt s. k. skogsrep, delvis även av sådan av bruksägare och bergslag i äldre tid inköpt stadsegendom, som sedermera blivit till boställsjord donerad och åt bergmästaren till framtida nyttjanderätt upplåten. Genom K.M:ts brev till Bergskollegium den 15 april 1699 upprättades bl.a. Ett hemman i Filipstad till ständigt boställe åt bergmästaren i Filipstads Bergslag. Bostället var beläget på tomten vid sydvästra hörnet av Kyrkogatan och Bryggaregatan i kvarteret Bryggaren.

Vid den stora stadsbranden den 7 maj 1775 brann även bergmästarebostället. Vid allmän sammankomst den 18 juli 1775 med Värmlands och Dals bruksägare utsåg fullmäktige att i samråd med bergmästaren vidtaga erforderliga åtgärder för boställets återuppbyggande. Då den förutvarande tomten befanns mindre lämplig för byggnaden, inköptes av nämnda fullmäktige jämte bergmästaren den nuvarande, väster och söder om kyrkan belägna tomten, då benämnd Pihlska gården och ägd av brukspatron Wilhelm Mullberg. Samtidigt sålde dåvarande bergmästaren Carl Leijel å Värmlands och Dals brukssocitets vägnar till nämnde Mullberg den gamla till bergmästarebostället anslagna tomten, vilken emellertid, som av det ovanstående framgår, ej tillhört bruksägarna utan kronan.

I själva verket skedde således endast ett tomtbyte varvid bruksägarna betalade mellanskillnaden. Bergmästaregården fick därmed det utomordentligt vackra läge som den idag har. Den nya byggnaden uppfördes av Värmlands och Dals bruksägare. Större delen av virket till byggnaden hade med Bergskollegii tillstånd avgiftsfritt huggits på Hornkullens och Sandsjö gruvskogar. Från Hornkullens gruvskog togs 200 grantimmer till ladugård och stall och 600 talltimmer till boningshus. Genom detta förfarande inses att äganderätten till Bergmästaregården är rätt så tvistig. Ostridigt är emellertid att bruksägarna alltsedan det nya bergmästareboställets tillkomst haft försorg om och påkostat dess uppbyggande och vidmakthållande.

Bergmästaregården innehades från sin tillkomst av vederbörande bergmästare såsom boställe intill des bergmästare A. Sjögren år 1889 avgick från tjänsten och överlämnade förfoganderätten av fastigheten åt bruksägarna. Då bergmästare C.F. Danielsson år 1894 gjorde framställning om att i laga ordning få tillträda bostället, förvägrades honom detta av bruksägarna. Följden blev en mot bruksägarna och kronan anhängiggjord rättegång, som först 1911 avgjordes i högsta instans. Enligt uppgift lär denna rättegång ha kostat Värmlands och Dals bruksägare 56.000 kronor. Bruksägarna förklarades skyldiga överlämna bostället i fullgott skick åt K. M:t och kronan för vederbörande bergmästares räkning. Härmed hade besittningsrätten rörande Bergmästaregården blivit avgjord, men äganderätten har ej varit under domstolsprövning.

Genom K.M:ts brev till Bergskollegium den 15 april 1699 upprättades bl.a. Ett hemman i Filipstad till ständigt boställe åt bergmästaren i Filipstads Bergslag. Bostället var beläget på tomten vid sydvästra hörnet av Kyrkogatan och Bryggaregatan i kvarteret Bryggaren.

Genom beslut av stadsmakterna upphörde Filipstad som stationsort för bergmästaren den 1 september 1937. Detta skedde i samband med en sammanslagning av bergmästaredistrikten och bergmästarens i västra distriktet åligganden överfördes till bergmästaren i Nora. Därmed bröts för Filipstads vidkommande en tradition som varat i mer än 300 år. Därefter uppdrogs förvaltningen av Bergmästaregården åt kommerskollegium, som i en skrivelse år 1940 anförde, att kollegium med hänsyn till oklarheten rörande äganderätten till bostället såg sig föranledd att före framläggandet av förslag till framtida disposition av Bergmästaregården, ta kontakt med företag och personer som kunde tänkas vara innehavare av upplåtarnas möjliga rätt. Förhandlingar fördes närmast med sammanslutningen Värmlands och Dals bruksägare.

Kammarkollegiet kom vid sin utredning till den slutsatsen, att ovan nämnda byte av hustomter medförde att den nya hustomten antagit boställets karaktär och tillhör kronan. Beträffande den framtida användningen av Bergmästaregården i Filipstad yttrar kammarkollegium "att då bostället vore att anse såsom kronan anslaget, ville kammarkollegium ifrågasätta, om icke i förhand borde övervägas att indraga bostället till kronan. Bostället syntes därefter lämpligen böra ställas under byggnadsstyrelsens vård och inseende och upplåtas till hembygdsgård eller för något annat lämpligt därmed jämförligt ändamål". Här kan också nämnas, att jämlikt K. M:ts beslut 1935 skulle Bergmästaregården betrakts som byggnadsminnesmärke.

Över den sålunda föreliggande utredningen inhämtades yttrande av justitiekanslerämbete, som i utlåtande år 1943 anförde bl.a. följande: "Frågan om äganderätten till bergmästarebostället i Filipstad har, ehuru bostället varit föremål för rättegångar och kronan genom meddelad dom tillerkänts rätt att tillträda detsamma för vederbörande bergmästares räkning, dock icke blivit rättsligen avgjord. Kammarkollegiet har uttalat, att bostället tillhör kronan. Vad remisshandlingarna upplysa om den ursprungliga markupplåtelsen finner justitiekanslerämbete tala för riktigheten av denna uppfattning. Att döma av uppgifterna om boställets handhavande och bebyggande torde dock knappast en sådan uppfattning hava gjort sig gällande under boställets hela tillvaro. Medan kommerskollegium tillstyrkt godkännande av förslag om upprättande av en särskild stiftelse, grundad på bergmästarbostället i Filipstad jämte vissa fondmedel, har kammarkollegium beträffande nämnda boställe ifrågasatt, att detta jämte vid detsamma förefintliga fondmedel skulle indragas till kronan och att bostället därefter skulle upplåtas till hembygdsgård eller därmed jämförligt ändamål. Då emellertid, såsom kommerskollegium avsett, bostället, som representerar huvuddelen av boställstillgångarna, även vid indragning till statsverket, inte skulle nyttjas för dess eget behov, vill det synas, som om tanken att av boställstillgångarna anordna en stiftelse för främjande av bergsbruk och skogsbruk vore mera tilltalande. Om än det förhållandet att under gångna tider enskilda medel i avsevärd mån bidragit till att förse bergmästaren med vederbörligt boställe, numera saknar laga betydelse, får det dock anses skäligt, att med hänsyn till berörda förhållande tages vid avgörande av frågan om hur omförmälda tillgångar bör disponeras. Till förmån för kommerskollegii förslag talar också att eventuell tvist med bruksägarna om rätten till bostället jämte fondmedel därigenom synas undvikas".

Bergmästaregården - elevhem.

Kommerskollegium ändrade 1944 sin ståndpunkt beträffande användning av bergmästarebostället. Stiftelsen Bergsskolan i Filipstad skulle i framtiden få disponera Bergmästaregården som elevhem. Enligt stadgeförslaget skulle stiftelsen ha till ändamål att äga och förvalta skolbyggnader och elevhem med därtill hörande fonder och andra tillgångar samt att därmed i enlighet med ett av fullmäktige i Jernkontoret fastställt reglemente jämte normaltimplaner och undervisningsprogram, bedriva undervisning i till bergshanteringen hörande ämnen. Därmed fick byggnaden en fortsatt användning med anknytning till bergshanteringen.

Då stiftelsen övertog f.d. Bergmästarebostället utgjordes bebyggelsen av huvudbyggnad jämte två flyglar allt av timmer med skiffertak. En större uthusbyggnad använd såsom stall, ladugård och loge uppförd delvis av slaggsten, delvis av timmer, under tegeltak, samt en mindre arkivbyggnad av tegel under plåttak. Arkivet var uppfört 1871. De övriga byggnaderna torde dateras från 1775 - 1780. Den östra flygelbyggnaden fick kvarstå som uthusbyggnad och ladugårdsbyggnaden revs för att ge plats åt en ny byggnad uteslutande avsedd för elevbostäder. Huvudbyggnaden och västra flygeln genomgick en ombyggnad och år 1947 kunde elevhemmet ta emot 34 elever för helinackordering.

Bergmästaregården - Bergsskolans lokaler.

Sedan Franz von Schéele år 1835 blivit utnämnd till ordinarie bergmästare flyttade han in i bergmästarebostället och där fick även Bergsskolan sina lokaler. År 1847 fick skolan en egen välbehövlig byggnad vid Hantverksgatan. Bergsskolan grundades av Franz von Schéele år 1830 i hans dåvarande bostad, som låg i hörnet av Bryggaregatan och Magasinsgatan.

Bergmästaregården - Nils Ferlins bostad.

Då familjen Ferlin kom till Filipstad 1908 flyttade den in i Bergmästaregården. Nils var då tio år gammal. Fadern var redaktör på tidningen Bergslagen. Redan året därpå dog Nils far och familjen flyttade till en annan bostad i Filipstad. Nils Ferlin bodde alltså på övervåningen i sitt första år i Filipstad. Den kände konstnären, landskapsmålaren Anselm Schultsberg hade sin bostad i Bergmästaregården åren 1904 - 1907. Den siste bergmästaren i Filipstad var Hjalmar Nordqvist. Han flyttade från bergmästarebostället 1937 i samband med bergmästareämbetets upphörande i Filipstad.

1996 köpte Filipstads kommun Bergmästargården. Bottenvåningen används nu av vuxenskolan för restaurangutbildning medan övervåningen fortfarande disponeras av Bergsskolans elever.

Tommy Andersson Ur "Vår Stad" 1996 av Rolf Brattén