Bildgalleri - Bergsskolan
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bergsskolan i Filipstad är en gamal ärorik läroanstalt, som grundlades på nyåret 1830 av bergmästaren Franz von Schéele. I mitten av 1700-talet hade Sverige en ledande position på den internationella järnmarknaden, en position som förändrades genom en ny engelsk process för framställning av järn. I Sverige uppstod då tanken på att förbättra järnets kvalitet och även skapa undervisningsanstalter, för att sprida upplysningar om nyare uppfinningar och tekniska framsteg.
1822 inrättades en bergsskola i Falun, med syfte att efter akademiska studier, kunna erbjuda en praktisk undervisning. Behovet av ett lägre bergsläroverk kvarstod och den som på eget iniativ startade en sådan bergsskola, var i Filipstad Franz von Schéele.
Det var på nyåret 1830 som von Schéele grundade Värmländska bergselementärskolan, vars namn senare ändrades till Bergsskolan och vars första årskurs hade femton elever. Som skolsal upplät von Shéele lokaler i sin dåvarande bostad i hörnet av Bryggaregatan och Magasinsgatan.
Undersvisningen var till en början drygt två månader, men studietiden utökades efter hand. Skolverksamheten höll till en början till i olika lokaler, men i mitten av 1800-talet flyttade man in i ett eget hus vid Hantverksgatan. 1860 beviljades Franz von Schéele avsked som skolans föreståndare och CH Lundström tog vid. Några år senare brann skolhuset ned och det blev aktuellet med ett nytt.
Ny skolbyggnad
1870 inköptes en tomt och en ny skolbyggnad uppfördes på den plats där Bergsskolan fortfande är belägen. Från början hade byggnaden ingång från Tingshusgatan, men sedan gjordes tillbyggnades i olika etapper, till den utformning som skolan har idag. 1930 firade skolan sitt 100-årsjubileum och samtidigt behandlades en utredning att lägga ned skolan till förmån för den i Falun. Med inflytande från de värmländska bruksägarna blev det tvärtom. Filipstad fick ha kvar sin skola och Falun lades ned. I samband med 100-årsjubiléet avtäcktes en byst av skolans grundare Franz von Schéele, formgiven av Carl Eldh. Den är idag placerad i en parkanläggning vid Spångbergsbron.
Franz von Schéeles gärning kom att vara av största betydelse, inte bara när det gäller Bergsskolan utan även när det gäller mycket annat av utvecklingen i Filipstad.
Utveckling
1931 uppdelades undervisningen på tvååriga metallurgiska och gruvtekniska linjer. 1941 startade man kurser för förmän vid järnverk och 1946 inrättades en bergskemisk linje. 1962 förlängdes utbildningstiden till tre år, med elevernas placering i industier och forskningsinstitutioner under den femte terminen.
1968 började man uppföra en ny byggnad parallellt med den gamla och de båda husen byggdes samman. Från 1968 kom skolans huvudmannaskap att delas av Jernkontoret och Filipstads kommun. Från och med höstterminen 1996 fick Bergsskolan högskoleutbildning med 80 poäng på linjerna metallurgi- och materialteknik och berg- och anläggningsteknik. Bergsskolan fick då också en teknisk basutbildning på tre terminer, som ger en särskild behörighet till högskolestudier.
Höstterminen 1993 startade Bergsskolan även en ettårig teknikerutbildning. Från och med 1999 utökades Bergsskolans högskoleutbildning till att omfatta 120 poäng på linjerna metallurgi- och materialteknik och berg- och anläggningsteknik.
Tommy Andersson Ur "Vår stad" årgång 2000
av Rolf Mårth.