Bildgalleri - Vikhyttan
Vikhyttans masugn och osmundsmedja jämte kol- och järnbodar låg vid Vikhyttebäcken, vars namn i samband med lasarettets tillkomst på 1760-talet kom att ändras till lasarettsbäcken. Av denna hytta finns i dag inga som helst spår bevarade av dammar, masugn eller andra byggnadsverk. Vägar, gator och nybebyggelse har totalt sopat bort alla byggnadsrester från detta bruksområde. I en skattelängd från 1540, där vår bergslags 15 äldsta hyttor omnämns, visar sig Vikhyttan som en av ortens största hyttor, endast Yngshyttan och Bornshyttan var då produktionskraftigare enligt erlagda skattebelopp. När Vikhyttan anlades ligger dock fördolt i en grå forntids dunkla mörker. Den omtalas första gången 1527 då de båda bergsmännen Biörn Pedersson på Vikhyttan och Söffrin Bagge på Fogdhyttan var representanter för Värmlands bergslag på Gustav Vasas reformationsriksdag i Västerås.
På Vikhyttans markområde låg ytterligare en hytta, Kytthyttan, som torde varit byggd i början av 1560-talet som en hjälp- eller komplementshytta till Vikhyttan. Kytthyttan låg vid det vattendrag som rinner från Hemtjärn vid Hennickehammar och mynnar ut i Daglösen cirka en kilometer söder om Stensta. På nutida kartor är detta vattendrag benämnt "Stamparbäcken" men i dagligt tal mera känt under namnet "Stampbäcken" eller "Stampälva" eller "Stamparälva". Före 1729 heter dock denna bäck följdriktigt "Kytthyttebäcken".
Vikhyttans ägare bestod 1611 av fyra bergsmannafamiljer och varje familj hade var sin bergsmansgård. Den ena hette Svartnäs och hade en ungefärlig omfattning av nuvarande Svartnäslandet och Stenstaområdet. Till detta område hörde troligen även det gamla Kytthytteområdet. Den andra gården hette Wädderud; nuvarande namn Dennicketorp. En tredje hette Håkanstorp vars namn vid mitten av 1600-talet ändrades till Jonstorp, varav en del av den gårdens forna ägor numera upptas av det stora villaområdet med samma namn. Slutligen den fjärde gården var Liksta.
På olika sätt utlöstes ägarna eller gavs vederlag av likvärdig egendom på annat håll. De offentliga arkivens källor från ifrågavarande tid och område är ytterligt fragmentariska och klena, men genom det i inledningen omnämnda nyupptäckta gårdsarkivet, genom sammanställning av olika detaljuppgifter hämtade ut Filipstads magistrats och rådhusrätts protokoll, som förvaras i Göta hovrätts arkiv i Jönköping samt med pusselbitar som framkommit genom andra vitt skilda källor har vederlagsproblemet i vissa fall kunnat klarläggas.
Tommy Andersson
hämtat ur en artikel av Filipstads Gilles tidskrift "Vår Stad"
av Ulf Nilsson.