Bildgalleri - Saxå hytta
Saxå hytta eller Sagza hyttenn är en av de äldsta, troligen sedan början av 1400-talet. Malmbrytningen i Persberg kom ju igång redan på 1300-talet. Den egentliga närheten till dessa malmfyndigheter gjorde att hyttan anlades. Saxå Hytta betraktas som en typisk "finne hytta". Placeringen blev vid den flödesrika bäcken som rinner ut i sjön Saxen. I jordeboken från 1540 finns upptagna Måns Bänktsson, Börger (Birger), Erik Finne samt Mårten Finne. Alltså alla finnländare även om de försvenskat sina namn. 1560 återfinns på hyttan Jon Månsson, Engibrit (Engelbritt Jonsson) Niels Finde Börger som var med att anlägga hyttan återfinns nu på Yngshyttan.1624 brukades Saxå Hytta av 6 bergsmän med blåsning under 46 dygn och avkastningen blev omkring 230 skeppund (170 kg) tackjärn.
Hammaren från omkring 1640 smider omkring 300 skeppund årligen vilket skulle tyda på att även en del tackjärn från närliggande Mörttjärnshyttan bearbetades här.1656 sker en större ombyggnad av hyttan År 1690 har antalet bergsmän ökats till 13. År 1710 var delägarna 15 och det blåstes 20 veckor. Mellan åren 1762 - 1765 sker en skiftning av ägorna mellan dåvarande 7 ägare.
De var år 1762:
Katarina Pettersdotter 22 3/4/64 delar
Johan Olofsson Berggren 14 1/4/64 delar
Olof Håkansson 8/64 delar
Sven Jernberg 6/64 delar
Jonas Jonsson 6/64 delar
Jan Jansson 4/64 delar
Håkan Olofsson 3/64 delar
Från och med 1784 tilläts bergsmännen i Sångshyttan i Hällefors Komun av Bergskollegium ( deras egen hytta hade blivit utdömd) att bruka Saxå hytta. Därigenom fick de 1/9 del av hyttan utan dock att få tillgång till hyttelagets mark. Så nu bestod hyttelaget av 72/72-delar. Bergsmännen från Sången hade egen tillgång på skog och därigenom den kol som behövdes för blåsning. Såsmåningom blir bergsmannen Johan Olofsson - Berggren, tillika häradsdomare i Färnebo, dominerande på bruket. Han köpte hyttandel efter hyttandel så vid sin död i början av 1790-talet hade han ökat sitt innehav till 51/64 delar i hytta och mark. Han ägde dessutom hela Örlingshyttan och halva Mörttjärnshyttan och stora delar av smedjan, sågen och kvarn.
Hans söner Olof och Johan som nu hette bara Berggren tog över driften. Olof byggde sig den Södra Herrgården 1800 medan brodern byggde Norra Saxå 1809. De turades om att blåsa i hyttan. När bröderna gick bort i början av 1830-talet efterträddes de av sönerna brukspatronerna Per Gustav och Bernhard Berggren. Per Gustav gick ur tiden 1851 varvid änkan Fredrika Lovisa skötte bruket i mer än 20 år. Patron Bernhard dog 1867 varvid dottern Fredrika Lovisa genom sin man C.J. Yngström skötte sin del av bruket till 1883 då det försåldes till Villingsbergs AB. Den andra grenen Berggren sålde sina delar till Brukspatron K.K Karlsson på Björsjö 1907. Senare under 1907 köper han även resterande del av Villingsbergs AB. Därigenom var Saxå Bruk förenat på en hand. Brukspatron Karlsson sålde Saxå vidare 1912 till AB Saxå Bruk under ledning av brukspatron Jansson driver verksamheten till 1916 då Hellefors Bruks AB inköper hela aktiestocken varvid verksamheten i Saxå avstannar för gott.
Under den första delen av 1800-talet fanns det även en stångjärnshammare. De första åren gav den årligen cirka 175 skeppund för att 1838 öka till 333 skeppund. Produktionen de sista åren var ungefär 500 skeppund. Smidesverksamheten upphörde 1856. Mellan åren 1846 - 1850 gav hyttan 5 159 skeppund årligen.
Malmen togs huvudsakligen från Persbergsgruvorna, där den via Yngen roddes med båt till "Saxåbryggan". Under senare tid lastades malmen på pråmar som bogserades av en ångbåt. Vid "Saxåbryggan" lastades sedan malmen om för vidare transport med Saxå hästbana vidare till hyttan.
Tommy Andersson
Källa: Jalmar Furuskog De värmländska järnbruken.
Slaggstänk Lesjöfors AB Personaltidning.