Bildgalleri - Nils Ferlin statyn

Ferlinstatyn i Filipstad - så gick det till

Ferlinstatyn i Filipstad avtäcktes 24 maj 1975 och i följande berättelse beslyser Olof Ögren dess tillkomst.

Egentligen är det Wilhelm Moberg som skall ha del i äran att statyprojektet över huvud taget kom till. Under en flygresa våren 1968 mellan Filipstad och Celle i Tyskland kom jag att läsa Vilhelm Mobergs då nyutkomna "Berättelser ur min levnad". Vari ingår en mycket intressant essay om Nils Ferlin. På sidorna 284 och 285 diskuteras de bägge författarnas relationer till och tankar om Svenska Akademin. Den tändande gnistan var följande passus"....så har jag aldrig kunnat föreställa mig Nisse Lucidor i akademifrack på kungamiddag, mitt i all den officiella och förgyllda ståten på översta våningen". Nisse gjorde alltid gällande att en Allsmäktig Försyn utsåg medlemmarna av De Aderton odödliga redan under deras existens i moderslivet. När de föddes hade de en adresslapp fastklistrad på stjärten med text i guldbokstäver: Till Svenska Akademin! Men min lapp kom bort på något sätt, tillfogade han. Jag tröstade honom med att han säkert en gång skulle få stå staty i sin gamla hemstad Filipstad. Då vill jag stå ryttarstaty utanför polisstationen, svarade han. Det blir den mest passande platsen för mig".

Som Ferlin-entusiast sedan gymnasieåren och inflyttad Filipstadsbo hade det ofta slagit mig, att i Filipstad fanns inget som minde om denna stadens stora poet. Beslutet var nu i princip fattat. Sedan följde 7 år av hårt, roligt, spännande och även givande arbete. Så här gick det till:

Min första tanke var att förankra idén om en Ferlinskulptur hos några lokala "organ" i Filipstad. I november 1968 presenterades idén för mina kollegor i Filipstads Rotaryklubb. Efter en animerad diskussion beslöt Rotaryklubben att anslå 1 000:- till statyn. Budet gick nu vidare till Lions i Filipstad, som inte ville vara sämre och som därför också donerade 1 000:-. I Filipstad fanns och finns en mycket livaktig litterär sammanslutning - Filipstads Bergslags Litterära klubb. Den 13 december 1968 meddelade klubben, att man beslutat lämna ett bidrag om 1 000:- kronor. Sedan följde i rask takt bidrag från Filipstads Gille, Wasabröd AB, Wermlandsbanken, Handelsbanken, Sparbanken i Filipstad, Rosendahls Fabrik AB, Fimek AB, Kockums i Filipstad AB, Bonniers förlag m.fl. I och med att "grundplåten" nu var säkrad var tiden inne att tillsätta en statykommitté, vars sammansättning blev:

Olof Ögren, ordförande, Knut Warmland, Anna-Greta Kolpe, Lars Bäckman och Jan Wikner.

Kommitténs första möte ägde rum den 13 februari 1969 och de viktigaste frågorna gällde finansiering, val av konstnär, val av plats för skulpturen. Inledningsvis tänkte sig kommittén en konstnär med värmländskt ursprung. Kontakt togs med Liss Eriksson, son till Christian Eriksson. En angenäm diskussion hemma hos Liss Eriksson i den berömda ateljén på Prästgårdsgatan ledde tyvärr till ett "nej tack" från Liss på grund av stor arbetsbörda. I det läget tog jag kontakt med Arne Jones och frågade honom till råds. Arne Jones sade spontant att den ende skulptör som enligt hans uppfattning kunde klar uppdraget var K G Bejemark, då t f professor vid Konst akademin. Den 25 mars 1969 träffade jag K G Bejemark hemma i hans ateljé på Gamla Lundagatan på Stockholm Söder. Bejemark tände på projektet och på baksidan av ett protokoll från Skönhetsrådet ritade Bejemark ner ett första förslag till skulptur med Ferlin sittande på en soffa - och det skall vara i naturlig storlek, sade han. Vad kan en sådan pjäs kosta blev min oroliga fråga? Minst 125 000 kronor blev svaret. Hem till Filipstad och nytt sammanträde i kommittén. Snabbt fattade vi beslut om att ge Bejemark i uppdrag att utföra en gipsskiss enligt förslag 18 - 20 cm hög till ett överenskommet pris av 3 000:-. Avsikten var, att genom en konkret skiss underlätta finansieringsarbetet. Nu inleddes ett intensivt arbete i "pengafrågan". Vid sammanträde den 10 juni 1969 konstaterades, att "hittillsvarande aktiviteter inbringat ca 15 000:-". Härtill kommer:

Upprop Nils Ferlin Sällskapet 10 - 20 000 kronor
Upprop Filipstads Tidning, Nya Wermlandstidningen, Värmlands Folkblad 5 000 kronor
Hjalmar Wicanders konstfond 20 000 kronor
Filipstads caéfond 10 000 kronor
Övrigt 5 000 kronor

Med andra ord fattades det cirka 50 000 kronor. Vad göra? Ja varför inte ordna Nils Ferlin aftnar och en specialutställning. I oktober 1969 anordnades Ferlin-afton i Filipstad, Kristinehamn och Karlstad. Fullsatt på alla tre ställen, vilket var naturligt med sådana medverkande som Ingegerd Granlund, Eva-Lisa Lennartsson, Gunde Johansson och ett flertal lokala förmågor. En mycket omskriven Ferlinutställning ägde rum i Filipstad den 10-11 januari 1970.

Bejemarks gipsskiss visades liksom ca 150 Ferlinteckningar och en stor samling Ferliniana. Skisserna hade dessförinnan utställts på galleri Samlaren i Stockholm och blivit mycket uppmärksammade i pressen. Vid Nils Ferlin-Sällskapets årsmöte 1969 presenterade jag idén till statyn i Filipstad, vilket mottogs med applåder. Upprop om bidrag infördes i Poste Restante under flera år, och stora summor kom in den vägen. Fortfarande var vi dock långt från målet 135.000 kronor. Vi satsade hårt på ytterligare bidrag från Hjalmar Wicanders fond, vars avkastning enligt statuterna skall användas till "främjande av de bildande konsterna genom bidrag till åstadkommande av verk av monumental eller dekorativ art i samband med någon staten icke tillhörande offentlig anläggning". Algot Törneman, Filipstadsbördig, var vid denna tid Konstakademins sekreterare och tillika ansvarig för Wicanderska fonden. Den 27 april 1970 meddelade Törneman, att beslut tagits att anslå 35 000 kronor för utförande av friluftsskulptur i brons över Nils Ferlin enligt skulptören K G Bejemarks förslag att uppställas på Stora Torget i Filipstad. Sedermera fick vi ytterligare 25 000 kronor i bidrag. Viktigt är också att redovisa, att kommittén erhöll ett mycket stort antal bidrag från "gräsrötter" av alla de slag från hela landet. Det var en enorm stimulans att erfara att så många lyrikälskare lämnade bidrag till förverkligande av Nils Ferlin-statyn i Filipstad.
Intressant för Filipstadsbor är att kommittén erhöll 25 000 kronor från den så kallade "Caféfonden". Med stor säkerhet har Nils Ferlin själv under sina Filipstadsår medverkat till kommunens kaféverksamhet blev vinstgivande. Så småningom kände kommittén fast mark under fötterna och formellt avtal slöts med Bejemark i oktober 1970. Enligt avtalet skulle arbetet vara avslutat senast 1 april 1972, men som bekant dröjde det till 24 maj 1975, innan skulpturen kunde avtäckas av landshövding Rolf Edberg.

Tillkomsten av Ferlin-soffan följdes intensivt av massmedia. Med stor säkerhet är Bejemarks Ferlinskulptur det mest omskrivna konstverket i Sverige. Till en början var skulpturen en lokal och regional angelägenhet, men ganska snart började rikspressen, fackpressen, radio och TV att intressera sig för projektet. Skulpturen har också blivit omskriven i en rad utländska publikationer. Filipstadsskulpturen gav också inspiration att åstadkomma en Nils Ferlin-skulptur i Stockholm - men det är en annan historia.

Tommy Andersson
Ur Filipstads Gilles tidskrift "Vår Stad" 1996
artikelförfattare Olof Ögren