Bildgalleri - Prostgården
|
|
Den äldsta delen av Filipstad utgjordes av bebyggelse kring nuvarande Hötorget eller Övre torget som torget hette ända in senare delen av 1800-talet. Torget kallades en tid för Stora torget då det till sitt omfång var större än Nedre torget, nuvarande Stora torget.
Hötorget omringas idag av gårdar från 1700 och 1800-talet. Den äldsta gården, Prostgården, utgör en viktig del av den gamla bebyggelsen. Då Filipstad grundades år 1611 flyttades kyrkan från den gamla handelsplatsen vid Kalhyttan, eller Bergskalhyttan, till den nyanlagda staden. Kyrkan byggdes upp vid nuvarande Hötorget. Den blev snart för liten och en ny kyrka, Storkyrkan, byggdes år 1616 vid platsen där den nuvarande kyrkan ligger. Kyrkan vid Hötorget användes därefter endast för bönestunder och aftonsång.
Vid den stora stadsbranden år 1694 brann kyrkan vid Hötorget ned. Kyrkan från år 1616 brann vid Filipstads nästa storbrand år 1775.
Första prästgården.
Den siste prästen i Kalhyttan var Johannis Laurentii som tjänstgjorde åren 1604 - 1617. Han bodde dock kvar i prästgården i Kalhyttan till sin död år 1617. Att inte prästen flyttade in till Filipstad tyder på att någon prästgård ännu inte var uppförd i staden.
Hur länge prästgården i Kalhyttan användes går inte att säga. Den första prästgården i Filipstad ska ha blivit byggd på 1620-talet. Om denna gård låg på samma ställe som den nuvarande är okänt.
Prästgården som fanns i Filipstad i mitten av 1600-talet är inte beskriven utan enbart nämnd i Filipstads kyrkoräkenskaper från åren 1649 - 1654 som till exempel år 1653 där uppgifter finns om Jöns Olofsson i Bolhyttan och Joen Eriksson, "Restera ännu på de penningar dhe Lännte i Kiörkian till Kiällaren i prästegorden 31 Dlr." År 1649 finns uppgift om "Ett Spiell i Präste gården."
Åren 1663 - 1691 var Simon Skragge kyrkoherde i Filipstad, där han var känd för sina tvister med församlingen. Han lämnade stadens och socknens prästgård obrukad och så gott som öde och flyttade till en egen gård. Församlingen fick ensam stå för kostnaden för reparation av den förfallna prästgården.
Ny prostgård år 1762.
Den prostgård som blev lågornas rov vid den stora branden 1760 byggdes 1730 och var alltså relativt nybyggd. Vid branden år 1760 bodde prosten Christopher Risell i gården. Den nedbrunna gården ersattes av den nuvarande prostgården som byggdes 1762 på samma tomt som den tidigare. I samband med uppbyggnaden av denna gård flyttades tomten något längre österut varvid Hötorget utökades i öster.
Brända stockar upptäcktes.
I samband med grävningar för ledningar upptäckes brända stockar i marken strax utanför prostgården. Dessa stockar härrör sig med all sannolikhet från den gamla gården som brann 1760.
Prostgården är en tvåvånings träbyggnad med gråstensgrund. Takbeklädnaden utgöres av skiffer. Byggnadskroppen är inte ändrad från dess tillkomst år 1762.
Enligt A.M. Steinvalls karta från 1775 och 1782 har Prostgården gårdsnummer 39. En noggrannare beteckning på kartan är "Charta öfver Philipstad i Wermeland Afmätt Grundritning Åren 1775 och 1782 af A M Steinvall."
Den första prästen som bodde i den nuvarande prostgården var den legendariske Bengt Didrik Tingberg, född i Karlstad 1711. Tingbergs bestående verk är den nuvarande kyrkan och kyrkogården samt grundandet av Filipstads lasarett år 1773, ett av Sveriges första.
Litterära band
Prosten Tingbergs dotter Anna Maria var gift med brukspatron Christoffer Myhrman på Rämmen.
Paret Myhrmans dotter Anna blev gift med skalden och biskopen Esaias Tegnér.
Prosten Tingbergs dotter var alltså Esaias Tegnérs svärmor. Prostgården är numera privatbostad.
Tommy Andersson efter artikel ur Filipstads Gilles tidskrift
"Vår Stad" av Rolf Brattén.